Genom en lång karriär som rådgivare i egen verksamhet, i välrenommerade konsultföretag och banker, däribland Norges Bank, har Lasse Meholm en gedigen bakgrund i att dela analyser och synpunkter relaterade till framtidens finansiella system. I det här blogginlägget delar Meholm med sig av sina tankar om digitala centralbankspengar (DSP på norska), digital euro (D€), stablecoins och tokenisering. Meholm ger också läsarna en sammanfattning från 'Digital Euro Conference' i Frankfurt i mars

Sweden has distinct advantages that could position itself as a leader in Web3. This is the closing remark of a blog post by Henrik Beyer, where he goes through the history of money in Sweden. For Sweden to become a leader in Web3, it must align its traditions of equality and transparency with blockchain’s decentralization principles — placing trust, education, and accessibility at the heart of the next financial evolution, Beyer writes.

Med bitcoin i banken kan vi säkerställa ekonomisk autonomi och självbestämmande, oavsett vem som har makten i Vita huset, i Bryssel eller Peking. Så skriver Torbjørn Bull Jenssen (K33) i en kommentar. Vi gjorde ett misstag när vi sålde vårt guld 2004, men har nu en gyllene möjlighet att göra ändringar genom att vara tidigt i mötet med bitcoin,” skriver han.

Traditionell bank och finans i Norden står inför en ny våg av digital omvälvning, driven och utmanad av krypto- och blockchain-aktörer, Fintech-företag och banker som omdefinierar sig själva. Det enorma intresset för Bitcoin ETF är bara en försmak på vad som kan komma.

XR är tillbaka, men var aldrig riktigt borta heller. Så skriver Håvard Røste i en gästblogg där han granskar teknikutvecklingen, men också ger en status på klustret i Norge och på norska företag som ligger i framkant.

Norge bör investera i kryptodatacenter, enligt Torbjørn Bull Jensen, som beskriver signalerna från norska ministrar och politiker som ”inkompetent kryptopolitik”. I en kommentarartikel i Kaupr hävdar han också att regeringen är på väg att skjuta sig själv i foten.

”Code is Law” är en princip som diskuteras hett i det internationella kryptosamfundet. Frågan är vem som är ansvarig vid felaktig användning eller utnyttjande av programvara som ligger öppet och kan användas av vem som helst, men som leder till ekonomisk förlust?

Det var med lite spänning, nästan förväntan, som jag förra helgen öppnade A-Magasinet från Aftenposten, för att se hur de hade hanterat sitt senaste journalistiska möte med kryptoindustrin i Norge. Själv hade jag bidragit med bakgrundsinformation om kryptoindustrin och web3 i Norge.

Kritiker hävdar fortfarande att bitcoin är en bubbla, men bubblan har sprängt många gånger och kommit tillbaka varje gång. Är bitcoin den första bubblan som blåser upp sig själv igen, gång på gång, eller är det något grundläggande som driver bitcoin som dess kritiker inte har tagit upp?

Är det inte dags för danska banker, investeringsfonder och pensionsplaner 2024 att börja ta Bitcoin på allvar som en tillgång för eventuell allokering och utbyte till kunder? För det råder ingen tvekan om att bitcoin nu har kommit att bli en del av den globala investeringsportföljen.

Trots många mörka moln på himlen, oavsett om vi pratar politik eller ekonomi, erbjuder 2024 många möjligheter. Möjligheter att lära sig något nytt och spännande, att bygga nya produkter och tjänster, och helt enkelt att göra världen till en lite bättre plats. Så skriver Håvard Røste i en gästblogg.

En av de största stridsfrågorna med införandet av MiCA är huruvida det nya EU/EES-regelverket för kryptotillgångar inkluderar decentraliserad finansiering (DeFi) eller inte. Företag som ser sig själva som mjukvaruföretag men som erbjuder tjänster kring DeFi måste därför trampa försiktigt.

Daniel Sønstevold har tänkt på säkerhet, transparens, solidaritet, kvalitet och hållbarhet i samband med AI, och frågar i detta blogginlägg: Kan vi verkligen stödja användningen av AI? Sønstevold är M365-strateg och Generativ AI-evangelist och konsult i EVIDI.

Kauprs kolumner är öppna för debattinlägg, både för och mot krypto-, web3-, metavers- eller digitala centralbankvalutor. Den här gången har vi gjort plats för ett debattinlägg från Nordeas Chief Investment Officer Robert Næss, där Næss ger tio skäl till varför krypto, enligt Næss själv, har misslyckats.

DeFi är en farlig och opportunistisk ny innovation med potential att revolutionera finansbranschen och ge global tillgänglighet för individer. Det medför dock ett antal utmaningar och risker som inte kan förbises. Att hitta en balans mellan att omfamna DeFis potential och hantera dess faror är avgörande.

Vad är metaverse och vad är web3? Yngvar Ugland, som är konsumentteknolog och divisionschef på DNB, har engagerat sig i dessa frågor i inlägg och diskussionstrådar på Linkedin. Vi återger innehållet i kaupr.io som gästblogg, där Ugland bland annat skriver ”Metaversen är för mig Meta-Universum.”

Den så kallade metaversen förknippas ofta med interaktiva sociala virtuella spelvärldar. Många tror att metaversen så småningom kommer att få fler tillämpningsområden och öka i social och ekonomisk betydelse. I den här gästbloggen diskuterar Peder Østbye på Norges Bank möjliga pengar och betalningssystem som kan användas i metaversen.

Om du tror att NFT bara är kryptisk konst i en lekhage för kryptomillionärer, så är det en helt förståelig uppfattning. Men om du är angelägen om webbteknik och webbstrategier, då bör du gräva efter en djupare insikt. Vi tror att NFTs kommer att bli en av de viktigaste byggstenarna i det framtida internet.

Det var ett tag sedan Facebook bytte namn till Meta. Många ser detta som ett försök att ta bort fokus från Facebooks metoder, förvärrat av interna läckor och granskning från amerikanska myndigheter. Det kan mycket väl vara. Men säkert är namnbytet lika mycket en bekräftelse på att Web3, framtidens internet, är under full utveckling.