Det var med lite spänning, nästan förväntan, som jag förra helgen öppnade A-Magasinet från Aftenposten, för att se hur de hade hanterat sitt senaste journalistiska möte med kryptoindustrin i Norge. Själv hade jag bidragit med bakgrundsinformation om kryptoindustrin och web3 i Norge.
Morten is CEO and founder of the Media startup Kaupr. Background as a journalist (Dagens Næringsliv), communication advisor (Cox Kommunikasjon & Dinamo), and digital business consultant (The New Company). Today exploring Web3, the Metaverse, and the Next Generation Internet as a founder and editor of Kaupr.io.
För några veckor sedan fick jag denna fråga från en Aftenpostens journalist - ”Vem är det som har lyckats i den här branschen i Norge?” - en inbjudan som jag öppet accepterade genom att dela insikter, bakgrund och tips. Nästan som en branschkollega, eftersom jag var börs- och finansjournalist på IDAGENS Næringsliv och idag är jag redaktör i nättidningen Kaupr.
När jag öppnade artikeln i A-Magasinet, och hälsades med titeln ”Rikedom, bit för bit”Jag antar att jag visste vilken väg det gick. All kredit till dem inom olika norska kryptosamhällen som vänligt ställde sig upp och tillät sig att intervjuas! Men samtidigt är jag besviken över att vi återigen har fått ett skevt reportage som fokuserar på spekulation, spelande och girighet. Och det ensam!
Så skriver Kauprs redaktör Morten Myrstad i en kommentar som fortsätter nedan.
Visst, jag vet naturligtvis att spekulation är en del av en omogen kryptoindustri, på många sätt liknande det vi känner igen från spekulation i enstaka aktier, derivat och algoritmer för klassisk ekonomi. Och från min egen yrkeskarriär: Japp tider, börskrascher och finansiella skandaler, Men det som slår mig när det gäller kryptoindustrin är bristen på vilja och förmåga att se förbi spekulationselementen och fråga sig själv: Vad kan detta användas till? Kan dessa vara byggstenar i framtidens internet eller framtidens bank- och finanssystem? Anta helt enkelt den viktigaste kvaliteten på journalistiken: Nyfikenhet och förmågan att fråga och söka?
Den värld jag möter varje dag, som redaktör och journalist på Kaupr.io, skiljer sig kraftigt från den stämningsbild som A-tidningen målar. Här möter jag ständigt entreprenörer, kreatörer, utvecklare, affärsmän och investerare, som försöker förnya och skapa nya företag baserade på framväxande teknologier, som kallas web3, blockchain-teknik, decentraliserad finans etc. Parallellt domineras rubrikerna i internationella finansiella tidningar just nu av det faktum att världens största kapitalförvaltningsföretag, Blackrock, har vänt över 8 andra klassiska globala kapitalförvaltare. Gräv 180 grader i sin syn på Bitcoin och hänvisar nu till Bitcoin som ”en ny tillgångsklass”, ”ett värdeförråd” och ”digitalt guld”.
Jag tycker att denna andra sida av historien om ”kryptoindustrin i Norge”, som också är välkänd för Aftenpostens journalist, förtjänar att berättas. Jag gör det i den här artikeln, som jag medvetet har valt att publicera som en kommentar.
Visst, det råder ingen tvekan om att kryptoindustrin har präglats av upp- och nedgångar, och att spekulationer under perioder har varit dominerande. Men har inte den här historien faktiskt skrivits redan, upp till flera gånger? När frågan var ”Vem har lyckats i den här branschen i Norge” tolkade jag det som en vilja att se på detta som en bransch, med alla de utmaningar och möjligheter som ofta är inneboende i branschkonceptet. Men vad som finns av affärsrelaterade ledtrådar i A-tidningsartikeln är, för att uttrycka det mildt, dolt mycket bra. Här är det snarare ord som ”Djärv lägenhet och Porsche i garaget” och ”Idag kallar han sig konstnär”, som hjälper och formar intrycket och stämningen i artikeln.
Vad Aftenposten till och med har gjort är att använda Robert Næss, investeringsdirektör på Nordea, Aftenpostens konstgranskare, finansekonom Hallgeir Kvadsheim och MDG-mannen Eivind Trædal, som enda källor ur en mer klassisk ekonomisk synvinkel. Inga kommentarer från Sparbank 1 eller DNB, som undersöker vad de kallar digitala tillgångar. Ingen från Norges Bank, som undersöker digitala centralbankspengar baserade på blockchain-teknik. Eller från Brønnøysund Registrene, som har utvecklat en blockkedjebaserad aktieägarbok, som 400 000 företag är redo att anta, om politikerna säger ja. Inga nyfikna människor med analog konstbakgrund som Bjarne Melgaard eller auktionshuset Sotheby's, som också har representanter i Norge. Inget från hållbara koncept a la den returbara plastplattformen Empower, som NRK har belyst i en artikel under titeln ”Det värdefulla skräpet”, byggd på blockchain-teknik. Ingen från aktörer i försörjningskedjan som nu försöker bädda in produktinformation i digitala produktpass, byggda på blockchain, för att dokumentera hållbart ursprung och produktion.
Nu använder Kaupr inte mycket utrymme för att prata om den klassiska ekonomin heller. Men det beror helt enkelt på att det gör hela den norska pressen trevlig redan. På Kaupr strävar vi därför efter att lyfta fram det som INTE skrivs om framväxande teknologier och ekonomier i andra medier, samtidigt som vi försöker täcka vad vi har efterlyst ”Mötet mellan krypto och traditionell finans”. Vi fyller alltså ett litet men viktigt tomrum i den norska mediebilden.
Ändå var det med stor glädje som jag tydligen kunde hjälpa Aftenposten att lyfta fram en annan historia, om den innovativa, byggnadsmässiga och industriella delen av branschen. Jag delade därför öppet hur trenderna kan förstås, både bakåt och framåt i tiden, men också specifika tips på spännande företag, projekt och människor.
Det första jag gjorde var att ifrågasätta begreppet industri, i detta sammanhang. ”När det gäller termer finns det ingen branschdefinition, eftersom denna bransch spänner över finans, teknik och kultur (inklusive spel och underhållning). Jag gillar att använda web3 som en övergripande term, i mitt huvud både över blockchain-teknik, AR/VR/XR, AI och Internet of Things/Data. Vissa använder dock termen web3 som mer synonymt med blockkedjor, men inkluderar sedan NFT (som är så mycket mer än konst!). Om du är mer ekonomiskt orienterad föredrar du att använda krypto istället för blockkedjor. Här gillar banker att prata om ”digitala tillgångar”. Fintech definieras vanligtvis separat, men vissa kryptospelare (som Firi) är också medlem i Fintech Norge.
Nästa sak jag gjorde var att dela tips om människor med branschinsikter och med betydligt längre hastigheter än jag (jag började min första riktiga forskning inom web3 2021/22).
Jag nämnde Ernst & Youngs Magnus Jones, som har varit verksam i branschen i många år, som är en erkänd och ofta använd talare internationellt, och som är expert på EU:s nya regelverk, MiCA, som förmodligen också kommer till Norge. Jones sitter också med fördjupad kunskap om många entreprenörsföretag och enskilda projekt.
Jag tipsade om Ken-Erik Ølmheim, som bland annat via sin YouTube-kanal Krypto Labs är värd för ett streamingprogram tre dagar i veckan. Men som också är utvecklare och central i flera blockchain-projekt.
Naturligtvis nämnde jag Torbjørn Bull Jenssen, som har en mycket bra översikt över Bitcoins historia i synnerhet, och lyfte fram honom som en särskilt bra analytiker och pedagog. (Bull Jenssen intervjuas i A-Magasinet). Jag nämnde också Sophia Adampour, som jag antog att de var medvetna om, men lyfte inte bara fram hennes NFT-galleri Verse, utan också hennes bidrag till lärande (Adampour intervjuas också i A-Magazine).
På branschsidan tipsade jag både om TheFactory-acceleratorn och Finansförbund, som båda har gjort årliga FinTech-undersökningar, där några blockchain-aktörer inkluderas och beskrivs.
Nästa sak jag gjorde var att tipsa om investeringsbolag med web3-relaterade investeringar, som Schibsted Ventures, Skyfall Ventures, Snö Ventures och Antler. Men jag nämnde specifikt Klein Group, som det tydligaste norska investeringsbolaget inom web3 och huvudägaren Morten Klein som en öppen talesman för blockchain-möjligheter.
Jag nämnde också några detaljhandelskoncept, inklusive det sociala shoppingkoncept QRTD och om det entreprenöriella företaget Monus. Naturligtvis var det också naturligt att nämna kryptobörserna lurviga (VD Thuc Hoang intervjuas i A-Magazin), K33 (där Bull Jenssen är VD) och NBX. Men det här är inte bara växlare av kryptovalutor, de är också företag som håller på att bli nyregistrerade och som till och med kan bli viktiga exportföretag från Norge. Jag tipsade också om kryptobörsen BareBitcoinsom startades av två unga företagare.
Här är några av de andra företagen och projekten jag nämnde: Finpeer, som vill demokratisera Private Equity, Tvvin, som arbetar med tokenisering av metaller, The Mint, en tokeniseringsplattform förvärvad av NBC, Enter.Art, en marknadsplats för NFT, och Centaurify, en NFT-baserad musikplattform. Jag stannade vid Iaogon, en plattform för hantering av data. På servicesidan nämnde jag Crypto Pack, som hjälper investerare med skattedeklarationer. Jag informerade om Förpost, en infrastruktur för investeringar och delade också en artikel om att Presail nu tjänar pengar och ökar sin personal med 55%. I min bok är Presail ett kronexempel på företag ”som är på väg att lyckas i denna bransch i Norge”.
Naturligtvis besökte jag också de internationella framgångarna Dune Analytics, Nansen och Axie Infinity, som alla har norska entreprenörer. Jag ser att de tre nämns i A-Magasinet, men alla tre hade nästan förtjänat en tidningsartikel på egen hand.
Jag lyfte också fram norska utvecklingssamhällen, som Nahmi, Symfoni och NBX, som alla har tillhandahållit teknologilösningar till Norges Banks projekt Digital Central Bank Money.
Allt som jag delade, A-Magazinets reporter kunde gå vidare. Jag var också öppen för att fördjupa mina reflektioner, utöver det inledande samtalet som främst var en bakgrund till en som inte följde ämnesområdet dagligen.
Även om jag förmodligen förväntade mig att bli intervjuad närmare, efter att journalisten hade gjort sin andra forskning och vandrat runt kryptoindustrin, blev jag fortfarande inte förvånad över att få ett offertförslag.
Citatförslaget gick in i ett stycke, så här:
”Under de senaste veckorna har bitcoin varit på väg mot en ny topp. Nya förmögenheter skapas i pojkarum över hela landet. De flesta går förlorade vid nästa kursfall. Morten Myrstad, redaktör för nyhetssajten shop.io, jämför det med aktiehandel eller valutaspekulation, där det också finns några som gör ”en kula”.
”De stora förmögenheterna inom krypto skapades fram till 2021. År 2022 var det för många förluster. År 2023 kommer det säkert att finnas några nya människor som har tjänat bra,” konstaterar han.
Jag var inte alls felrepresenterad, inte alls, men svarade ändå omedelbart så här: ”Detta var mer bakgrund för dig. Att belysa skillnaderna i mediebilden som de flesta har, med vad som annars händer av utvecklingen. Vill hellre citeras på lång sikt, om web3 som byggstenar till framtidens internet ”. Och sedan ett annat meddelande från mig: ”Dessutom är det som händer nu i gränslandet mellan traditionell finans och krypto det överlägset mest spännande som händer.”
Journalisten svarade att artikeln var ett pussel av olika källor, något jag hade respekt och förståelse för:
”Titta på det. Samtidigt, säkert har den historien redan skrivits, på något sätt, av andra? För att underbygga min poäng. Jag kommer nu från en chatt med chefen för ett investeringsbolag. De ser vad som händer nu som ett paradigmskifte som kommer att överskrida traditionell ekonomi. Stora ord. Och kanske går det inte så fort, eller så omvälvning. Men ändå: de är mil från pojkrummet och snickaren från Mandal, som jag antar att jag också använde som en slags bild för dig. Detsamma gäller Presail, som bara vill skapa en användbar tjänst. Eller som jag skrev på min egen LinkedIn-profil, om dem:
Web3, blockkedjor och krypto? Är det inte bara spekulation och spam? Är det verkligen möjligt att skapa ett normalt företag baserat på web3 som tjänar pengar och skapar nya jobb? Ja det är möjligt! Den norska startupen Presail leder vägen i en utveckling som vi förmodligen kommer att se mer av under de kommande åren.”
Nästa dag gav jag journalisten tips om andra han kunde prata med, om han ville citera någon annan om den arketypiska kryptoinvesteraren, till exempel forskarna bakom en rapport som visade hur kvinnor och män separata lag om ekonomisk behärskning och hybris.
Samma dag skickade jag detta förslag till offert till mig:
”Många människor är glada att associera kryptohandel med en ung man i 20-årsåldern. Dessa finns fortfarande, men gradvis dominerar helt olika investerarprofiler. Vi har hårt arbetande entreprenörer som vill skapa något nytt (baserat på blockchain-teknik), vi har kapitalförvaltare som kommer från klassisk finans, i USA finns det ”baby boomers” som har gått in i de nya noterade Bitcoin-fonderna och globalt är även kvinnor, som vill ha självständighet och som ofta är bättre än män på att spara långsiktigt, i full fart. Jag tror därför att det om några år kommer att vara lika naturligt för de flesta norrmän att spara i krypto som att spara i aktier eller fonder.”
Varken det föreslagna citatet eller några andra referenser till mig ingår i A-Magazinets artikel. Vilket naturligtvis kan tolkas som att jag är besviken över att inte vara med i det. Självklart vill du ha en röst. Men i medieanalys är det inte riktigt så enkelt.
Jag är journalist, både till utbildning och praktik. Så jag har inga problem att se frestelsen att välja en lutning som tydligen säljer bäst. Och Aftenposten är inte ensam om att göra det. Men det som är sorgligt att se, också på uppdrag av journalistikyrket, är att norska - och nordiska - medier - i sin täckning av krypto, web3, blockkedjor - fortsätter att präglas av det som kallas ”tunnelvision”. Det vill säga media rör sig i tandem och bygger nya berättelser baserade på tidigare medierapporter och vinklar, snarare än att försöka hitta en separat, ny och unik historia.
Aftenposten har naturligtvis sin fulla redaktionella frihet att lyfta fram vilka frågor de vill. De har naturligtvis också full rätt när det gäller att göra sitt eget urval av källor, citat och slutlig lutning och redigering av ett ärende.
Samtidigt är jag också fri att inte låta mig användas på ett snedställt eller ofullständigt sätt i en artikel som enligt min mening bara fångar en mindre del av den nya digitala ekonomin som nu utvecklas.
Jag är också fri att fortsätta bedriva oberoende, uppsökande och analytisk journalistik via Kaupr.io, med ytterligare fokus på ämnen som norska och nordiska mainstream-medier inte täcker, annat än ytligt: ny och framväxande teknik och nya affärsmodeller som dessa nya teknologier möjliggör.
Om du vill höra mer om mina tankar och analyser, i en intervju, i en podcast, ett evenemang eller en workshop, då är du också fri att fråga!
Morten Myrstad är redaktör för nättidningen Kaupr, som drivs av redaktörsaffischen. Den här gången har Myrstad skrivit en bloggkommentar som står på hans egen bekostnad.
Kauprs blogginlägg är öppet för inlägg, analyser och debatt på norska, danska eller svenska, och i vissa fall även på engelska. Skicka din artikel eller idé till morten@kaupr.io.