Den så kallade metaversen förknippas ofta med interaktiva sociala virtuella spelvärldar. Många tror att metaversen så småningom kommer att få fler tillämpningsområden och öka i social och ekonomisk betydelse. I den här gästbloggen diskuterar Peder Østbye på Norges Bank möjliga pengar och betalningssystem som kan användas i metaversen.
Peder Østbye er analysedirektør i Avdeling for finansiell stabilitet i Norges Bank
Den här gästbloggen var först publicerad i Bankplass, som är en handelsblogg av anställda i Norges Bank. Peder Østbye är analyschef vid institutionen för finansiell stabilitet.
Metaversen kallas vanligtvis i singular som helheten av interaktiva och sociala virtuella världar som kan interagera med varandra i större eller mindre utsträckning. Filosofer, datavetare och science fiction-författare har länge lekt med idéer om att vi kan leva stora delar av våra liv i virtuella världar, som beskrivs i boken ”Verklighet+” av filosofen David Chalmers. Utvecklingen inom datateknik och internet har gjort sådana virtuella världar alltmer visuellt realistiska, sociala och utbredda: Från textbaserade världar på 1970-talet som spelet ”Colossal Cave Adventure” till grafikbaserade världar som ”Second Life”, ”Fortnite” och ”Roblox” på 2000-talet och därefter.
Metaversen förknippas ofta med sociala dataspel, och det är dess huvudsakliga tillämpning idag. Men metaversen kan också vara mer breda arenor för social interaktion, till exempel för att genomföra möten och andra sociala sammankomster, utbildning, offentliga tjänster och handel med (virtuella) varor och tjänster. Metaversen kan omfatta både rent virtuella världar som nås via VR-glasögon och annan utrustning avsedd att ge mer eller mindre autentiska sensoriska upplevelser, och förstärkt verklighet (AR), där virtuella objekt vävs in i den fysiska världen. De virtuella objekten blir tillgängliga/synliga med förstärkt teknik (som AR-glasögon).
Vissa tror att metaversen kan bli nästa generation av internet som så småningom kommer att ta över för handhållna enheter (mobiltelefoner) som den viktigaste porten till social interaktion på internet. Även om detta inte är otänkbart finns det fortfarande betydande hinder både när det gäller utrustning och programvara, som beskrivs av Matthew Ball i boken ”Metavers”. Frånvaron av säkra och effektiva betalningssystem i metaversen är också ett viktigt hinder för dess vidareutveckling.
Det finns ett antal rapporter från både intressenter och forskningsinstitutioner som ger en översikt över den ekonomiska aktiviteten i samband med metaversen och spekulerar i den fortsatta utvecklingen. I en rapportera från McKinsey & Company uppskattas det att metaversens ekonomiska värde kan vara 5 biljoner dollar 2030. I en rapportera från storbanken Citi är uppskattningen 8-13 biljoner USD. Sådana uppskattningar måste tas med en nypa salt, delvis för att det varierar hur ekonomiskt värde beräknas och vilken typ av aktivitet som är förknippad med metaversen, men de ger ändå en indikation.
Metaversen är ett viktigt fokusområde för många av de stora teknikföretagen. Facebook bytte namn till Meta 2021, bland annat för att lyfta fram sitt engagemang för metaversen. Metaversens framtida omfattning är dock föremål för debatt, vissa inklusive en Rapport från Pew Research Center i USA: s utställningar.
Medan vissa är oroliga för att metaversen kommer att stärka stora teknikföretags marknadsposition och marknadsmakt, föreställer sig andra att metaversen kan existera på ett internet baserat på decentraliserad teknik. Detta kallas ofta Web3. Vi ser redan idag att virtuella tillgångar i virtuella världar handlas för stora mängder i kryptotillgångar i system baserade på decentraliserad teknik. Den decentraliserade tekniken bör göra det möjligt för användaren att ha kontroll över sin egen identitet, data som sig själva och sina digitala tillgångar (ofta kallade NFT — icke-fungibla tokens). Det bör kunna göra det möjligt för användare och flytta sina tillgångar fritt mellan olika plattformar. Detta står i kontrast till plattformar som kontrolleras av teknikföretag.
Även om Web3-baserade metaverser kan verka lockande, har antagandena blivit kritiseras från en mängd olika lag. En stor kritik är att dessa inte är så decentraliserade som deras förespråkare skildrar dem som, men kontrolleras mer eller mindre hemligt av ett fåtal aktörer. Dessutom kommer Web3-användare sannolikt fortfarande att vara beroende av de stora teknikföretagen, inklusive som utrustningstillverkare.
Metaversen väcker ett antal policy- och regleringsfrågor, inklusive ämnen som digital identitet, ägande av virtuella tillgångar, beskattning, integritet, ansvar för aktivitet i metaversen, ansvar för kod, etc. Många sådana frågor lyfts fram i en Rapport till Europaparlamentet.
Pengarna vi vanligtvis spenderar - bankpengar och i minskande utsträckning kontanter - är inte tillgängliga direkt i mycket av de virtuella världarna i den framväxande metaversen vi känner idag. Bankpengar måste bytas mot ”pengar” som bara kan användas i dessa virtuella världar, till exempel i spel som ”Second Life” och ”Fortnite”. Ofta finns det strikta begränsningar för användningen av dessa pengar. Det är svårt att ge dem till andra användare, och de kan inte alltid bytas tillbaka till bankpengar. I vissa fall är de stora teknikföretagen grindvakter för betalningar i metaversen genom att de kontrollerar betalningssystem som kan användas i applikationer som förmedlas via deras plattformar. Det innebär bland annat att teknikföretagen får sin del om bankpengar ska bytas ut mot pengar som kan användas i virtuella världar. Det ger en möjlighet att utnyttja marknadsmakt, se blogginlägg”En episk kamp om betalningslösningar”
I virtuella världar baserade på decentraliserad teknik, som ”Decentraland” och ”Sandbox”, används ofta kryptovalutor och andra kryptotillgångar, särskilt så kallade stablecoins, för betalningar. Traditionella kryptotillgångar som Bitcoin och Ether fluktuerar mycket i värde och är därför dåligt lämpade som en monetär enhet. Stablecoins ska vara mer stabila, men erbjuder inte heller den reglerande säkerhet som traditionella pengar gör. Medan vissa stablecoins har lyckats hålla sig relativt stabila i värde, har andra kollapsat på kort tid. Ett exempel är den algoritmiska stablecoin USD Terra, som förlorade nära hela sitt värde när den kollapsade tillsammans med systervalutan Terra LUNA i en dödsspiral i början av maj 2022, se figur.
Källa: tradingview.com
Stablecoins och olika stabiliseringsmekanismer beskrivs mer detaljerat i blogginlägget”Kan kryptovalutor stabiliseras?”. Förutom svagheter i de pengar som används kan individen snabbt förlora sina värden till följd av tekniska svagheter och skadliga handlingar i de enskilda systemen. Om värden stjäls finns det få möjligheter att få tillbaka dem. Rapporter från företag som Kedjeanalys och Elliptisk dokumenterar och analyserar många av attackerna mot de enskilda systemen. Visionen om en enda metavers baserad på decentraliserad teknik kräver att man kan bära värden från en digital arena till en annan. Vi har sett att olika ”broar” som används för att överföra värden mellan decentraliserade system har varit särskilt sårbara för attacker. Dessutom kan värden kollapsa totalt på kort tid om förtroendet misslyckas.
I en värld där metaversen får ekonomisk betydelse och där konsumenterna har stora andelar av sitt värde i sådana system, uppstår frågan om regeringar bör vidta åtgärder för att ge konsumenterna säkrare och effektivare monetära och betalningssystem i metaversen.
Det finns flera vägar till säkrare och effektivare pengar- och betalningssystem i metaversen. En av dem är reglerande. Myndigheter kan direkt eller indirekt påverka eller reglera vilka monetära system och betalningssystem som kan användas i metaversen.
När det gäller de stora teknikplattformarnas marknadsmakt pågår många lagstiftningsinitiativ nationellt och internationellt. I Europeiska unionen är det förberett flera initiativ för att minska de olyckliga sidorna av de stora teknikföretagens marknadsmakt. Detta skulle också inkludera de betalningssystem som teknikföretag kontrollerar på sina plattformar. I hela världen finns det enskilda fall enligt konkurrensregler som direkt riktar sig mot teknikföretagens egna betalningssystem. Ett fall som har fått mycket publicitet är Apples praxis för betalningar för och i applikationer som sprids i Appstore på Iphone. Denna praxis bedöms enligt flera länders konkurrensregler och diskuteras i blogginlägget”En episk kamp om betalningslösningar”.
Det finns också ett antal regleringsinitiativ riktade mot kryptotillgångar. Blogginlägget”Hur regleras kryptovalutor?” beskriver mer detaljerat hur kryptovalutasystem kan regleras. Ett viktigt lagstiftningsinitiativ från Europeiska unionen är MiCA (Markets in Crypto Assets) reglerna för olika tjänsteleverantörer på kryptotillgångsmarknaderna, inklusive leverantörer av stablecoins. Det kommer att kunna göra stablecoins säkrare. Man kan också föreställa sig att bankerna själva kommer att utfärda stablecoins eller så kallade tokeniserade bankinsättningar, vilket kan ge de pengar som används den reglerande säkerheten som är inneboende i bankpengar idag.
MiCA-reglerna täcker inte alla frågor relaterade till användningen av kryptotillgångar i metaversen. En nyckelfråga är ansvar om användare förlorar värde till följd av tekniska fel i systemen som bland annat kan leda till obehörigt förvärv av kryptotillgångar från en användare. Detta inkluderar bland annat ansvaret för dem som utvecklade koden och de som validerar transaktioner i de decentraliserade systemen. Sådana bedömningar ingår i Norges Banks bedömning av behovet av regleringar relaterade till kryptotillgångar och diskuteras mer ingående i rapporten. Finansiell infrastruktur 2022.
Om metaversen får ekonomisk betydelse väcker det också frågan om centralbankspengar ska vara direkt tillgängliga i metaversen. Majoriteten av centralbankerna världen över överväger digitala centralbankspengar. Norges Bank har undersökt digitala centralbankspengar sedan 2016 och bedriver för närvarande experimentell testning. Ett av flera syften med undersökningen är att säkerställa att den norska kronan och betalningssystemet täcker framtida behov av pengar och betalningar. Säkra och effektiva betalningar i metaversen kan vara ett sådant behov. Olika funktioner, såsom programmerbarhet, kan hjälpa till att säkerställa att norska kronor kan användas som ett säkert och effektivt betalningsmedel i metaversen. Det kan också göra det möjligt att överföra värden från ett nätverk till ett annat. Dessutom kan digitala centralbankspengar hjälpa till att förenkla utbytet mellan olika nationella valutor.
Säkra och effektiva penning- och betalningssystem är en förutsättning för ett välfungerande samhälle. Det är sant i metaversen också. För att uppnå detta krävs reglering. Norges Bank kommer att bidra till regelverk som gör betalningssystemet säkert och effektivt. Framtida behov, där metaversen kan vara ett av dem, är en viktig anledning till att Norges Bank undersöker digitala centralbankspengar. Utredningen är nu i en fas där vi genomför experimentella tester. Programmeringsfunktioner och annan funktionalitet som krävs av pengar och betalningssystem i metaversen ingår i denna testning.