Genom en lång karriär som rådgivare i egen verksamhet, i välrenommerade konsultföretag och banker, däribland Norges Bank, har Lasse Meholm en gedigen bakgrund i att dela analyser och synpunkter relaterade till framtidens finansiella system. I det här blogginlägget delar Meholm med sig av sina tankar om digitala centralbankspengar (DSP på norska), digital euro (D€), stablecoins och tokenisering. Meholm ger också läsarna en sammanfattning från 'Digital Euro Conference' i Frankfurt i mars
Lasse Meholm har arbetat med krypto, Blockchain och DLT sedan 2015. Först på Nordea, sedan på DNB, sedan på EY innan jag blev koordinator och delprojektledare på Norges Bank för projektet Digitale Sentralbank (DSP). Sedan början av 2024 som konsult i sitt eget företag Finansit. Lasse är också involverad i initiativ från Europeiska centralbanken (ECB) och den ”digitala euron”.
Tidigare 2024 var Meholm också Videointervjun av Kaupr om digitala centralbankspengar (DSP), vilket antyder att Stablecoin kan göra DSP överflödigt. Nu ett år senare kan det verka ännu mer troligt, tror Meholm.
Nedan följer Meholms nya blogginlägg.
Marknadsvärdet på USDT och USDC har ökat enormt under det senaste året. Enbart USDT (början av april 2025) hade ett börsvärde på över 140 miljarder dollar medan USDC hade ett börsvärde på cirka 60 miljarder dollar. Circle (istället för USDC) etablerade EURC stablecoin i euro förra året som är MICA-godkänt, vilket nu uppgår till uppskattningsvis 4% av USDC-värdet.
Efter att Donald flyttade in i Vita huset är det tydligt att Stablecoin får hjälp i USA och att digitala centralbankspengar inte introduceras. Åtminstone inte de kommande fyra åren. Däremot har Donald skrämt både Europa och Asien att öka takten för både digitala centralbankspengar, det som kallas Central Bank Digital Currency (CBDC) på engelska och lättare regler för Stablecoin, så vi får se var detta slutar.
I Europa har flera banker, som franska Societe Generale, utfärdat stablecoins i euro och fler banker och andra reglerade företag kommer sannolikt att anlända strax efter att MICA-regleringen införts i EU och vissa europeiska banker är MICA-godkända. Andra länder som Hong Kong och Singapore har också infört nya StableCoin-vänliga regler under de senaste 12 månaderna. I Mellanöstern, med Dubai i spetsen, händer det mycket med både krypto och CBDC och AI.
Under det senaste året har mycket hänt också på kryptomarknaden. För det första har bitcoin och krypto blivit mer stooerenta som en spekulationstillgång. Det finns en separat eufori bland Bitcoin-entusiaster om dagen. Bitcoin vaklade runt $60,000 för ett år sedan, nu är det cirka 80 000 dollar (början av april 2025) vilket är drygt 30% avkastning på ett år. Det är ganska dåligt jämfört med till exempel Kongsberg Gruppen på Oslobörsen, som har stigit 111 procent förra året. Det är till och med sämre än fysiskt guld. Det finns många aktier och andra spekulationer som är smartare än Bitcoin, om avsikten är god avkastning.
För det andra har USA fått en mycket mer kryptovänlig administration. Och det är inte bara Donald Trump. Bland annat har det talats om en strategisk kryptoreserv som kommer att hjälpa ett skuldsatt USA. Den federala skulden i USA är nu 35 000 miljarder dollar, en ökning med cirka 1 100 miljarder dollar bara 2024. Kryptomarknaden har ett totalt värde på cirka 3 000 miljarder dollar. Låt oss anta att USA köper 25% av hela marknaden, det vill säga för 750 miljarder dollar, även om de inte har råd med det. Med en fortsatt 30% ökning av kryptovalutor varje år täcker kryptovinsten att skulden fortfarande ökar, bara något långsammare - men risken ökar avsevärt eftersom spekulationen nödvändigtvis blir lånefinansierad. Men det föreslås också att USA inte ska köpa, bara avstå från att sälja beslagtagen krypto. Även i Sverige har någon i riksdagen skrivit till finansministeriet om samma sak.
Många reglerade företag som banker och fonder har fått möjlighet att emittera kryptobaserade spekulationer som ETF och andra. Det gör investerarskyddet bättre eftersom emittenter regleras och följs av Finansinspektionen i sina hemländer. Spekulationerna blir säkrare för många fler. Är det tänkbart att DeFi kommer att bli en utmanare till den etablerade finansmarknaden? Det återstår fortfarande en MYCKET lång väg att gå innan konkurrensen blir märkbar för bankerna, och det är osannolikt att finanstillsynsmyndigheterna i de flesta länder kommer att bidra. Banker är viktiga för samhället, och risken är tillräckligt stor eftersom den är utan krypto i balansräkningen. Men det finns en rörelse och mognaden på DeFi-marknaden under det senaste året.
Förra gången någon skulle utmana bankerna var det Fintech som skulle ta bort bankernas kunder. Det blev inte riktigt så, och det är osannolikt att det är så med DeFi heller. DeFi-tjänster kommer sannolikt att bli mer användarvänliga och innehållet mer relevant för en större grupp kunder, men kommer förmodligen alltid att vara nischprodukter för en liten grupp.
Praktiskt taget alla centralbanker i världen arbetar med sådana projekt och har gjort det i många år. Sverige satte sitt projekt i väntan 2023 och i Norges Bank är det väldigt lite aktivitet nu. Danmark drog slutsatsen att DSP inte behövs och att Finland är ett euroland. Men i EU och ECB (Europeiska centralbanken) är det full fart för dag. Ledande politiker i Europaparlamentet och Europeiska kommissionen har upprepade gånger hävdat att Europa måste göras mindre beroende av amerikanska företag som VISA, MasterCard och PayPal. Det måste finnas en europeisk lösning och den digitala euron (D €) kan vara lösningen.
D€ är en digital version av kontanter, utfärdad och garanterad av centralbanken för användning av privatpersoner och företag. D€ är kreditriskfritt till skillnad från de pengar vi har i banken. D€ bör kunna användas både online och offline. Offline är betalning även om både betalaren och mottagaren inte är online. Det har föreslagits att betalning med D€ kan vara helt anonym för mindre belopp, som kontanter är. Betalning bör vara gratis för användare (ingen ”gasavgift”). ECB diskuterar också om det ska finnas en maxgräns för hur mycket D€ en användare ska kunna ha i sin plånbok. Det sista har något att göra med finansiell stabilitet, eftersom bankerna förlorar insättningar och därmed förmågan att ge lån till sina kunder.
Det finns dock flera år kvar tills D€ eventuellt kan lanseras och omkring 2030 har flera nämnt. Eftersom Norge alla använder det europeiska avvecklingssystemet för betalningar är det tänkbart att vi kommer att få digitala centralbankspengar baserade på D€-tekniken någon gång i framtiden. Det verkar relativt tydligt att om EU och alla omkring oss introducerar CBDC kommer det att vara svårt för Norge att inte göra det. I resten av världen finns det en liten handfull länder som har infört CBDC som Bahamas och Nigeria. I Kina finns det mer än 200 miljoner användare, men daglig transaktionsvolym står för endast cirka 0,5% av alla betalningar. Förenade Arabemiraten har infört WCBDC (betalningar mellan banker) och planerar att införa rCBDC (för privata och företag) senare i år, liksom Ryssland. Indien har en pilot på gång, liksom Brasilien och ett par andra länder. Sedan har vi BRICS-länderna (Brasilien, Ryssland, Indien, Kina och Sydafrika) som har blivit många fler länder under det senaste året och har en förstärkt önskan att bli av med dollar som avvecklingsvaluta, vilket kan påskynda CBDC: s arbete.
Det diskuteras mycket om tokenisering av fastigheter som aktier, obligationer, fastigheter, maskiner och annat, vad som på engelska kallas RWA (Real World Asset). Om tillgångar tokeniseras bör pengarna också tokeniseras för att dra nytta av fördelarna med DLT/blockchain (som atombyte), som ofta används som ett argument för krypto, stablecoin och CBDC. Jag sa det för hela 10 år sedan att allt som kan tokeniseras kommer att tokeniseras. Men det är inte så långt, och det är osannolikt att det är det. Utmaningarna, särskilt i Norden som är mycket digitalt mogen, är att mycket fungerar bra som det är. Fastigheter registreras centralt och säkert hos Kartverket och data används av fastighetsmäklare, skattemyndigheter, banker, kommuner, press och många andra.
Att byta till en tokeniserad dataset är kostsamt, riskabelt och verkar ganska irrationellt för mig. Detsamma gäller aktier och obligationer på börser och annat som har en väl fungerande lösning idag och där värdekedjan med börsmäklare och tillsyn regleras. Å andra sidan kan nya behov som kolkredit, gröna investeringar, WEB 3.0, Metaverse och andra med fördel baseras på en tokeniserad lösning. Det finns ett talesätt i USA: ”If it is not broken, don't fix it.”
När Bitcoin introducerades av Satoshi i oktober 2008 var det mitt i finanskrisen och syftet var att skapa digitala kontanter som kan betalas med utan att de ”fruktansvärda” bankerna är inblandade. I USA var papperscheckar normen för stora betalningar och betalningar över avstånd utöver kontanter för fysiska betalningar i butik. Digitala betalningar konto till konto och kreditkort var långsamma, kostsamma eftersom bankerna var välbetalda och oansvariga. Medan Bitcoin har förblivit vilande och till stor del blivit en tillgång för spekulation snarare än ett allmänt använt betalningsmedel, har digitala betalningar från bankkonton haft en snabb utveckling. Mer än 100 länder har infört omedelbara betalningar, konto till konto på några sekunder. Avgifterna har sänkts och öppenheten har ökat.
EU har infört TIPS (Target for Instant Payment System) som är gränsöverskridande direktbetalningar. I Asien har ett antal länders centralbanker gått samman i BIS IH:s Nexus-projekt och genomför omedelbara betalningar över gränserna, bättre än TIPS i Europa. I Sydamerika är Brasilien drivkraften för omedelbara betalningar över gränserna. USA släpar efter trots att FedNow (omedelbara betalningar) har införts. I Norge har hela ekosystemet kring betalningar utvecklats de senaste åren, något som ”Open Banking” och ”Open Finance” har bidragit till hur helt nya tjänster och Fintech bidrar. Effekten av förbättringar av befintlig betalningsinfrastruktur minskar behovet av en revolution, vilket var fallet 2008.
Uppskattningsvis 300 deltagare fysiskt i Frankfurt och säkert minst lika många digitalt.
Bra att vara på en konferens utan att stå på scenen, den här gången bara för att suga in stämningen kring digitala centralbankspengar (DSP/CBDC) i världen. Mycket händer och nästan varje vecka finns det nyheter som kommer att träffa oss i Norge någon gång. Jag kommer här att ge en kort sammanfattning av en dag fylld med information.
Stablecoins
Det fanns mycket Stablecoin i flera av samtalen. Det påpekades från flera att Stablecoin är här nu. Stablecoin gör det också effektivt att betala gränsöverskridande, vilket är viktigt för nya former av pengar. Även om politiker i Europa uppenbarligen vill ha en europeisk lösning utan nästan monopol på amerikanska företag (VISA, MasterCard, Paypal) måste man inse att USD också kommer att spela en roll i framtiden, så interoperabilitet med USD-baserade stablecoins är viktigt. Anledningen till att USD har en så stor återhämtning (USDT och USDC) har mycket att göra med det faktum att kryptotillgångar som Bitcoin prissätts i USD.
Det var flera som tog upp oförutsägbarheten och instabiliteten till följd av Donalds flytt in i Vita huset. En av paneldeltagarna frågade om det är tänkbart att de amerikanska myndigheterna kan kräva att VISA och Mastercard delar betalningsinformation om europeiska kunder med dem. Geopolitik har länge varit viktigt för projektet Digital Euro (”detaljhandel” digitala centralbankspengar i Europa) och har efter de senaste månaderna blivit ännu viktigare. Flera ansåg att projektet Digital Euro (D€) till stor del är ett politiskt projekt, en lösning med minskat amerikanskt deltagande som VISA, Mastercard och PayPal.
Representanten från EuroCommerce (sammanslutning av europeiska handelsföretag) påpekade att de betalningslösningar som kommer att använda idag till stor del är amerikanska lösningar och att vi inte får se över filialen för snabbt, men också att många konstiga saker har kommit från USA nyligen. Flera på samma panel påpekade att D€-projektet måste integreras sömlöst med resten av ekosystemet och att bankerna måste ges en relativt enkel process för att delta i projektet.
Företrädaren från EY (Ernst & Young) i en av panelerna hävdade att D€-projektet kommer att kosta mellan 6 och 7 miljarder euro att genomföra. (Detta matchar relativt bra med en tidigare blogg från mig). Det kan leda till att vissa banker, särskilt de mindre, inte kommer att ha pengar för att göra nödvändiga investeringar. Han fick snabbt kommentarer från andra i panelen om att Europa inte har råd att inte införa D€, konsekvensen av att det inte är ännu större.
Tillbaka till Stablecoin. Många trodde att detta kunde ersätta DSP/CBDC eftersom det är ett så kallat bärarinstrument. Tokeniserade bankinsättningar (TB) i kombination med Wholesale CBDC (wCBDC) fanns det också några som lyfts fram. TB innebär att en privat bank utfärdar token som representant för en bankinsättning, vilket är ett krav på banken, samma som insättningar. Men TB måste ha en mekanism för avveckling mellan banker. Idag händer det med centralbanksreserver, men kan i framtiden hända med WCBDC. Det fanns flera personer som tillbringade tid på WCBDC av ett antal skäl. Samtidigt fanns det enighet om att WCBDC inte är för inhemsk betalning utan för gränsöverskridande betalningar. Centralbankernas avvecklingssystem är idag tillräckligt bra, och de hanterar bruttobetalningar bra.
Teknik diskuterades också i flera paneldebatter. Alla som diskuterade teknik började från en DLT/blockchain-teknik. Särskilt relaterade i ”auktoriserade” eller ”icke tillståndsgivna” nätverk, privata eller offentliga nätverk. SIX, som driver stora delar av finansmarknaden i Schweiz, trodde att det måste finnas en och enda huvudbok för alla tillgångar, både tokeniserade pengar och tokeniserade tillgångar som aktier och obligationer. SIX deltar i flera Wholesale CBDC (WCBDC) projekt med flera centralbanker i Centraleuropa. De tror att WCBDC minskar likviditetsrisken och avvecklingsrisken, särskilt vid gränsöverskridande betalningar mellan banker och finansinstitut. Europeiska centralbanken (ECB) nämnde också vad de kallar ”delad huvudbok” vid ett par tillfällen. Men jag hade ett samtal med ECB efter att de gick av scenen där jag tog upp detta ämne och där ECB-representanten sa att det möjligen var mer prat om att olika huvudböcker och tekniker fanns på ”samma plattform”, vad det än betyder.
När kan vi förvänta oss Digital Euro och CBDC från ett västerländskt land? IMF-representanten påpekade att utfärdandet av CBDC är en omfattande och lång process under en mycket lång period av år. Det föreslogs att ECB planerar att spendera två år efter slutet av 2025 på att förbereda sig för emission, vilket innebär en uppskattning 2028. Andra trodde att det skulle ta längre tid. Accenture sa rakt på sak att centralbanker inte har expertis för att leverera tokeniserade pengar och kommer att behöva få privata att göra det om CBDC ska bli en framgång. I vilket fall som helst är det så att en centralbank ensam inte har det som krävs. Brasilien har ett något annorlunda tekniskt tillvägagångssätt genom att de samlar olika tekniker i en gemensam korg ”korg”. Jag vet att de till exempel använder Hyperledger Besu som är ett Ethereum-baserat privat nätverk. Swift med flera nämnde ”interoperabilitet” som avgörande för framgång, att flera huvudböcker och tekniker ”pratar tillsammans”.
Det fanns också plats för ett panelsamtal om kryptoreglering i Europa och MICA. Circle ansåg att EU spenderade för lång tid på att lansera MICA efter nära sju års arbete. Under de senaste åren har nästan ingen ändring av den föreslagna förordningen skett och MICA borde ha införts två år tidigare. Efter en kort diskussion om MICA vände sig konversationen till bristen på reglering av DeFi, vilket därmed tog större delen av tiden.
I slutet av dagen hölls en kort paneldiskussion om digital identitet och eIDAS 2-projektet. Digital identitet för både privatpersoner och företag är avgörande för digitala pengar. eIDAS-projektet är EU:s projekt för digital identitet i Europa. Det är planerat att sättas i produktion i slutet av 2026 och aktörer som banker måste acceptera detta ID i slutet av 2027. När jag pratar med dem som arbetar med eIDAS-projekten verkar det finnas enighet om att genomförandet kommer att ta något längre tid, uppskattat runt 2030. Det blir en fråga för oss i Norge om hur detta kommer att påverka BankID och andra lokala varianter.