Det var ett tag sedan Facebook bytte namn till Meta. Många ser detta som ett försök att ta bort fokus från Facebooks metoder, förvärrat av interna läckor och granskning från amerikanska myndigheter. Det kan mycket väl vara. Men säkert är namnbytet lika mycket en bekräftelse på att Web3, framtidens internet, är under full utveckling.
Morten is CEO and founder of the Media startup Kaupr. Background as a journalist (Dagens Næringsliv), communication advisor (Cox Kommunikasjon & Dinamo), and digital business consultant (The New Company). Today exploring Web3, the Metaverse, and the Next Generation Internet as a founder and editor of Kaupr.io.
Denna artikel är skriven av Morten Myrstad. Myrstad är entreprenör och redaktör i kaupr.io. Myrstad har en mångsidig karriär som journalist i Dagens Næringsliv, entreprenör i kommunikationsbyrån Cox och digital affärsrådgivare i The New Company. Denna artikel var Första gången publicerad i det nya bolagets blogg. Artikeln har också publicerats som en läsarinlägg på kode24, utvecklarnas nättidning.
Så vad har web3 att göra med Facebooks engagemang för metaversen, och vad är både web3 och metaversen?
Metaversen är en virtuell verklighet där vi gradvis kan göra mer eller mindre vad vi gör i vår fysiska värld, som att arbeta, leka, lära, handla, skapa osv. Till skillnad från dagens internet, där vi TITTAR PÅ internet, i metaversen kommer vi att kunna leva och stanna INNE på internet.
Web3 är en samlingsbeteckning för teknik baserad på en mer decentraliserad infrastruktur, inklusive blockkedjor, digitala valutor och mer demokratiska och självstyrda organisationsformer.
Metaversen kan också tolkas som en av flera virtuella ekonomier, ekosystem och tekniker som ingår i webben3. Men metaversen är inte ensam.
När många affärsutvecklare, tekniska samhällen, skapare och andra nu vänder sig till web3, inklusive metaversen, beror det på att web2, mest kännetecknad av ökningen av digitala plattformar, har några grundläggande problem. Företag som Facebook, Google, Amazon, Apple, Microsoft och andra hjälpte oss via web2 att få tillgång till en mängd nya digitala tjänster, först via PC och sedan via mobil och moln. Men eftersom de alla är intelligenta plattformar, med omfattande användning av algoritmer och artificiell intelligens, kan de samla information om oss som användare och anpassa den informationen i form av ständigt nytt innehåll, produkter och tjänster. Det finns en ”klibbighet” som vi som användare har svårt att komma ur, även om vi vill. Medan företag i sin tur befinner sig i en tillväxtspiral som är självförstärkande. Resultatet är att det nu är teknikföretag som ligger i topp bland världens mest värdefulla företag.
Många av dessa plattformar, främst Facebook och Google, får 90% eller mer av sina intäkter från försäljning av annonser. Medan vi som användare i princip kan använda många av dem ”gratis”. Det enda problemet är att när en produkt eller tjänst är gratis, ja, på många sätt är vi användare produkten. Löpande fyller vi också plattformarna med nytt, värdefullt och engagerande innehåll, utan att få betalt, innehåll som plattformsoperatörer återigen kan distribuera och skapa annonserbjudanden runt. En grupp som lider extra i en sådan plattformsekonomi är artister och artister, där du till exempel måste vara en megastar för att kunna tjäna en acceptabel inkomst på Spotify, YouTube eller Twitch.
Under flera år har Facebook försökt generera andra intäktsströmmar än annonser. Facebook kom för sent till mobiltåget, där iOS/Apple och Android/Google redan hade dominerande marknadspositioner. Facebook lyckades inte heller skapa en mobil Facebook ”launcher” som i själva verket förvandlade den mobila hemsidan till ett Facebook-baserat användargränssnitt. Som konsumenter vill vi inte ha det. Vi vill inte stängas in av ”Facebooks internet”.
Det är därför Facebook har pitchat sig över Virtual Reality (VR) och Augmented Reality (AR) som ett möjligt svar på företagets ambitioner. Först ut var förvärvet av VR-plattformen Oculus. Så småningom har VR/AR-divisionen Reality Labs vuxit till över 10 000 anställda, och nyligen meddelade Facebook också att de funderar på att rekrytera ytterligare 10 000 metaverse-anställda inom EU.
I slutet av oktober 2021 bytte Facebook som företag namn till Meta. Medan företagets applikationer, Facebook, Instagram, Whats App etc., fortsätter som produktnamn. Avtäckningen av det nya namnet inträffade under Facebooks Connect-konferens, och i en timmes keynote utarbetade Mark Zuckerberg också hans Visioner och tankar om metaversen.
Medan Facebook har arbetat med sina VR- och AR-planer har det skett en dramatisk explosion av nya idéer och lösningar för hur framtiden för Internet kan se ut. Blockchain-tekniken, som gör att den kan interagera utan dyra mellanhänder eller ”portvakter”, har gjort megastopp. Detta har inte bara förvandlats till stigande priser på kryptovalutor som Bitcoin och Ethereum, utan också lanseringen av ytterligare 18-19 000 andra kryptovalutor, med mer eller mindre substans bakom dem. Men det har också gjort det möjligt att programmera pengar och utveckla nya produkter och tjänster där inköp och försäljning betalas i form av en kryptovaluta. Kryptovalutan är alltså inte längre målet, utan ett fordon som kan skapa nya nyttovärden.
I område efter område ser vi att befintliga affärsmodeller utmanas, precis som skrivbordet och webbläsaren gjorde under web1, och på samma sätt som mobil och moln gjorde under web2. Ett exempel är DeFi (= Decentralized Finance), en teknik som erbjuder finansiella tjänster i konkurrens med traditionella banktjänster, såsom lån, sparande och betalningsförmedling. Här har de nya DeFi-spelarna vuxit till att hantera nästan 100 miljarder dollar totalt i sina balansräkningar.
Ett annat exempel är ökningen av NFT. NFT:er är så kallade icke-fungibla tokens, det vill säga de kan inte kopieras, men finns i unika eller numrerade kopior, liknande ett grafiskt tryck. Här kan det vara väldigt enkelt att avfärda NFT som rena spekulationsobjekt, där digital konst av apor, lejon eller vad det än kan vara nu handlas för miljontals dollar. Men tekniken, en visuell representation i form av en JPG, och ett underliggande smart kontrakt som dokumenterar ägandet, kan i princip tillämpas på alla tillgångar som finns, till exempel egendom. Många tror därför att NFT:er, och en digital plånbok där du lagrar dina NFT:er, kan bli lika viktiga markörer på internet som det vi använder idag, webbadressen eller webbadressen.
Gamification är ett annat exempel, där många nya spelplattformar är byggda på en blockchain-teknik och där det är möjligt att både dela ut priser och gåvor och köpa och sälja produkter och utrustning med hjälp av en kryptovaluta. Ja, spelplattformarna är förmodligen idag det bästa exemplet på en metavers, där vi kan komma in med vår verkliga eller konstgjorda identitet och interagera med andra.
”The Creative Economy” är ett annat exempel på utvecklingen inom web3, där skapare, oavsett om det är artister, författare, streamers eller vad det än kan vara, nu kan lansera sin egen Token eller Coin. Till exempel har över 250 kreatörer lanserat sitt eget Creative Coin på Rally.io-plattformen. Skaparvalutan kan investeras i och användas av fans för att köpa tillgång till VIP-evenemang och konserter, prenumerationer eller köpa kläder och andra föremål.
Även inom näringsliv och ekonomi händer saker. Dcommerce lanseras nu till exempel som en alternativ term till e-handel, där d igen står för ”decentraliserad”. Här arbetar till exempel brittiska Boson för att utveckla protokoll och infrastruktur som möjliggör köp och försäljning av produkter och tjänster oberoende av stora handelsplatser som Amazon. I mitten av Bosons protokoll ligger två typer av tokens eller digitala tillgångar, en representerar själva produkten och en annan representerar själva inköpsavtalet. Även inom företagsfinansiering och företag händer saker, där tokeniseringen av aktier och fastigheter gör det möjligt för en ”vanlig” sparpublik, inte bara för de rikaste, att investera i onoterade tillgångar.
Parallellt med denna explosiva utveckling inom web3 lanserar Facebook både Meta som nytt företagsnamn och sin vision för metaversen. Och då uppstår naturligtvis frågorna: Vill vi ha Facebooks metavers? Och kan vi lita på Facebooks löften om att de kommer att utveckla metaverse-lösningar i samarbete med andra, inom ett öppet internet? När det är just de facto monopolister som Facebook, Google och Amazon som web3 vill vara ett alternativ jämfört med? Eller kommer vi att kunna uppleva många olika metaverser, där vi som individer har större kontroll över vår egen personliga identitet, och med vad våra personuppgifter används till?
För närvarande kan det tyckas att web3 erbjuder unika möjligheter för nya deltagare. De största kryptovalutorna kallas Bitcoin och Ethereum, de största kryptobörserna kallas Coinbase och Binance, den största NFT-plattformen heter OpenSea och det största web3-spelet heter Axie Infinity. Och så kan vi fortsätta att lista namn som många av er aldrig har hört talas om, både aktörer organiserade på ett traditionellt sätt och nätverk baserade på den mer decentraliserade och demokratiska organisationsmodellen DAO (= Decentralized Autonomous Organization) som på många sätt kan beskrivas som ett modernt, digitalt kooperativ.
Men. Vi har hört låten förut. Web1 lovade också ett slags nytt demokratiskt nirvana, där vi alla kunde uttrycka oss fritt, till exempel genom att blogga. På samma sätt med web2, där sociala medier lovade en unik möjlighet att prata med varandra. Men vad hände? Plattformarna tog över, förvandlade oss till produkter och behöll även de enorma vinster som plattformseffekten möjliggjorde.
Vi står därför förmodligen inför en ny strid, om framtidens internet, om hur web3 kommer att se ut och om vi kommer att se några eller många metaverser. Kommer det återigen att vara hegemonisterna som vinner? Eller kommer vi äntligen att kunna förverkliga den frihet och flexibilitet som utlovas av internet?