Danske Bank, Nordea, SocGen, BNP Paribas och ING ställer alla upp med egna sessioner om stablecoins, tokeniserade inlåning och digital euro när runt 1 000 nordiska treasurers möts på Treasury 360° Nordic i Göteborg 23 april.
Digitalisering, tokenisering och artificiell intelligens omformar corporate treasury-funktionen samtidigt. Det som för två år sedan diskuterades som framtidsscenarier presenteras nu som produkter under utveckling – och i vissa fall i drift. Treasury 360° Nordic 2026 i Göteborg 23 april är en tydlig signal: åtta av konferensens sessioner berör direkt digital asset management, och listan över värdar läses som ett tvärsnitt av europeiskt bankväsen och treasury-infrastruktur.
Societe Generale utmärker sig som den enda banken i programmet som redan driver stablecoin i produktion. Genom dotterbolaget SG-Forge har de emitterat vad de själva beskriver som Europas första reglerade euro- och dollar-stablecoins, EURCV och USDCV. Konferenssessionen "Practical guide | when treasury meets digital assets: a strategic turning point for liquidity?" följer direkt upp en färsk expertartikel från banken med samma titel, där SocGen argumenterar för att reglerade, bankutgivna stablecoins kan utgöra en konkret lösning för corporate treasury i takt med att digitala tillgångar mognar. Kaupr har tidigare skrivit om hur SocGen tar in sin reglerade euro-stablecoin i MetaMask.
BNP Paribas ställer upp med panelen "Tokenized deposits: the next evolution of corporate cash", och ING presenterar "The new forms of money: what treasurers need to know about Stablecoins, deposit tokens and CBDCs". Sammantaget signalerar de fyra europeiska storbankerna att tokeniserad inlåning och stablecoins inte längre behandlas som konkurrens från krypto, utan som bankprodukter under utveckling.
Danske Bank går först ut på scenen bland de nordiska aktörerna, och gör det från en konkret position. Banken deltar tillsammans med svenska SEB i konsortiet Qivalis, som enligt planen ska emittera euro-stablecoin under andra halvåret 2026. Paneldiskussionen "Stablecoins & tokenized deposits: a game changer for treasurers?" ställer den avgörande frågan för corporate treasury, och Danske Bank gör det med fem talare i salen.
Nordea håller en egen session med titeln "Evolution or revolution? Digital currencies in the Nordics", som knyter samman digital euro, tokeniserad inlåning och andra digitala penningformer i en uttryckligen nordisk ram. Nordea har ännu ingen konkret plan för egen stablecoin-emittering, och framingen är mer undersökande än produktorienterad.
Att de två största nordiska bankerna båda har dedikerade sessioner om digitala penningformer på samma konferens, är ett skifte från tidigare år. Frågeformuleringarna – "a game changer?", "evolution or revolution" – visar att bankerna närmar sig ämnet analytiskt, men från olika positioner: Danske Bank med produktplaner under utveckling, Nordea med strategisk utforskning.
Ripple Treasury håller presentationen "The digital asset era for treasury and finance is here – will you be left behind?", där de lyfter fram 24/7-likviditet och eliminering av trapped cash i korrespondentbanknätverk. Framingen är offensiv, och kontrasten mot bankernas mer avvägda frågeform är tydlig. Men själva poängen är att båda lägren nu står på samma scen – inför samma publik av nordiska treasurers.
Dagen före huvudkonferensen håller treasury-konsulten Zanders en workshop med titeln "Harnessing stablecoins and tokenised assets for effective cash management". Formatet – pragmatisk utbildning snarare än panel – signalerar att ämnet har flyttat sig från strategidiskussion till operativt arbete. Treasurers som deltar ska bygga detta, inte bara utvärdera det.
Kyriba, en av de ledande leverantörerna av treasury management-system, håller panelen "What's real, what's 'AI' and how treasurers should use it effectively". Sessionen representerar det tredje strukturella skiftet som nu omformar funktionen – vid sidan av digitalisering och tokenisering. Kyribas framing skiljer sig från den typiska AI-retoriken genom att uttryckligen adressera skillnaden mellan verklig nytta och brus.