Norge bör investera i kryptodatacenter, enligt Torbjørn Bull Jensen, som beskriver signalerna från norska ministrar och politiker som ”inkompetent kryptopolitik”. I en kommentarartikel i Kaupr hävdar han också att regeringen är på väg att skjuta sig själv i foten.
Torbjørn is CEO of K33.com and Arcario AB, listed on Nasdaq First North. Previously he worked in Menon Economics, consulting entities like the Norwegian Central Bank, the Ministry of Finance and the NFSA on digital assets and blockchain. Torbjørn has an MSc in Economics and Econometrics from the University of Oslo with a master's thesis on Bitcoin.
”Regeringen bör tillåta kryptodatacenter att konkurrera på lika villkor med alla andra makthungriga industrier. Om du gör det kommer du att få mer branschaktivitet, mer kompetensutveckling, fler ringeffekter och bygga basen för maskininlärningsdatacenter i framtiden”, skriver Torbjørn Bull Jenssen i denna kommentar. Anledningen till Bull Jenssens kommentar är att digitaliseringsminister Karianne Tung (AP) och energiminister Terje Aasland (AP) har förespråkat att ”stänga dörren” för kryptogruvdrift i Norge. Bull Jenssen påpekar bland annat att Karianne Tung på Politisk Kvarter i april beskrev kryptovaluta som anonym, ospårbar och ofta använd av brottslingar. Riksdagsledamoten Lars Haltbrekken (SV) röstade in - det är något man måste stoppa.
Nedan följer Bull Jenssens kommentar.
Kryptovaluta har varit ett hett ämne i nästan 15 år. 400 tusen norrmän äger kryptovaluta och så många som 1 miljon säger att de förväntar sig att köpa kryptovaluta under de kommande tio åren. Mot denna bakgrund skulle man kunna tro att en digitaliseringsminister hade satt sig in i ämnet och skaffat sig kunskap, men tyvärr är det inte fallet.
Bull Jenssen anser att alla dessa påståenden är felaktiga och skriver vidare:
Om du handlar kryptovaluta måste du identifiera dig själv, på samma sätt som i banken. Transaktionerna är extremt spårbara och de få som använder kryptovaluta är brottslingar. Tungs punktlista är föråldrad och präglas av en total brist på expertis inom området.
Detsamma gäller uttalanden som har kommit från Tungs kollega och energiminister Terje Aasland, som hävdar att kryptonåtervinning belastas med stora utsläpp av växthusgaser och därför vill vi inte ha i Norge.
Detta är också felaktigt. Det är bara elkällan som avgör om det kommer att bli utsläpp av växthusgaser eller inte. Om vi drar tillbaka mer av kryptoaktiviteten till Norge, där vi har ren, förnybar energi, kommer det att gynna klimatet. Cryptodatasenter är en konkurrenskraftig sektor och mer aktivitet i Norge kommer att göra det mindre lönsamt för dem som för närvarande använder kol i Kazakstan.
Att politiker sover för timme och talar negativt om kryptovaluta på bristande kunskapsgrunder är inget nytt. Det finns inte heller något som förändrar möjligheterna för ytterligare uppkomst av kryptovaluta i samhället. Det som däremot stoppas är möjligheterna för norska kommuner att locka till sig ny affärsverksamhet.
Jag noterar också att Haltbrekken går så långt som att kritisera regeringen och Tung för att lämna det upp till de kommunala politikerna att tillåta datacenter med kryptorelaterad aktivitet eller inte. Vad han fruktar är att lokala politiker kanske vill ha ny affärsverksamhet och att kryptodatacenter är de enda som är intresserade av att etablera sig och att detta är något staten bör stoppa.
Tung och Aasland går inte så långt när det gäller regeringens åsidosättning, men vill ha samma resultat: inga kryptodatacenter i Norge.
Istället för att låta marknaden och den lokala demokratin säkerställa en effektiv resursanvändning försöker regeringen skrämma bort de aktörer som faktiskt är redo att etablera sig i kommuner med överskott och nedlagda industrier. Istället hoppas man att en subventionerad batterifabrik eller ett Google-datacenter kommer att dyka upp. Att bygga industripolitiska ramar på brist på kunskap, hopp och subventioner har sällan lett till något gott.
Norge har ett kallt klimat, ren energi, nedlagd industri och överskott av el i norra Norge. Detta gör oss till en av de mest lämpliga destinationerna för energiintensiva kryptodatacenter.
Att låta bitcoin-gruvarbetare etablera sig kommer att bidra till att minska utsläppen av växthusgaser globalt, förbättra resursutnyttjandet lokalt och underlätta byggandet av infrastruktur som kan användas för maskininlärning i framtiden.
Det speciella med kryptodatacenter jämfört med traditionella datacenter är att de är extremt energikrävande. Detsamma gäller datacenter som används för maskininlärning. Detta kräver särskild infrastruktur och innebär att centra som byggs för bitcoin-gruvdrift idag lätt kan användas för maskininlärning imorgon.
Dessutom är det så att all energi går till värme. Energiministeren skulle uppnå mer för miljön om han fokuserade på utvecklingen av energiåtervinningssystem snarare än att förbjuda den enda typen av datacenter som faktiskt etablerar sig i Norge i stor skala.
Det finns redan ett antal exempel på kryptodatacenter där restvärme har återvunnits för vedtorkning, uppvärmning av växthus och torkning av torr fisk. I framtiden kommer vattenkylda anläggningar att bli allt vanligare, vilket säkerställer ett ännu bättre utnyttjande av restvärme och kommer att vara väl lämpade för anslutning till fjärrvärmesystem. Genom att investera i och underlätta ännu mer värmeåtervinning kommer du att bygga viktig expertis, som också kan exporteras, och säkerställa positiva ringeffekter lokalt.
Regeringen håller på att skjuta sig själv i foten och bör istället låta kryptodatacenter konkurrera på lika villkor med alla andra makthungriga branscher. Att göra det kommer att leda till mer branschaktivitet, mer kompetensutveckling, fler ringeffekter och bygga basen för maskininlärningsdatacenter i framtiden.
Kauprs bloggkolumn är öppen för inlägg, analyser och debatter på norska, danska eller svenska, och i vissa fall även på engelska. Skicka din artikel eller idé till morten@kaupr.io.